I snitt får vi i oss 107 gram per dygn – i Kongo-Kinshasa bara 25 gram.

Multiplicera din vikt med 0,80 så får du fram hur många gram protein du bör äta per dag. Väger du 70 kilo behöver du alltså 56 gram protein. Livsmedelsverket rekommenderar 50–60 gram per dag.

Lägger man kartan över köttkonsumtion i världens länder bredvid en karta som visar antal undernärda blir mönstret tydligt. Konsumtionen av kött, och även intaget av protein, har stark koppling till den globala snedfördelningen av resurser över huvud taget.

Kongo-Kinshasas 71 miljoner invånare är näst fattigast i världen. Där får varje person i snitt bara i sig 25 gram protein per dag. I Moçambique är motsvarande siffra 38 gram, i Eritrea 47 och i Rwanda 49 gram.

Världens största proteinintag har inte Brasilien eller Argentina, trots sina stora boskapsjordar och sin foderproduktion, utan Island där det äts mycket fisk och lamm. De flesta västeuropeiska länder ligger mellan 100 och 115 gram. I Finland, Norge och Sverige är siffran 107 gram, eller drygt 39 kilo protein per år.

Protein finns förstås inte bara i kött och fisk utan även i olika slags grönsaker och baljväxter. Men i utvecklingsländer med ont om animaliskt protein kan läget dessutom förvärras om basvaran utgörs av ett proteinfattigt livsmedel, som till exempel kassava. Tecken på proteinbrist är minskat immunförsvar, sämre sårläkning, trötthet och apati. I det perspektivet ter sig jakten på den perfekta kroppen som ett lyxproblem för välnärda västerlänningar, och kvaliteten på olika slags syntetiskt protein som en icke-fråga.

Utvecklingen i västvärlden går inte heller mot en utjämning av proteinintaget. För tjugo år sedan var Sverige i det närmaste självförsörjande på nötkött. I dag äter vi dubbelt så mycket – drygt 20 kilo per person och år – och tvingas därför importera nästan hälften.

Den genomsnittlige världsmedborgaren behöver 0,27 hektar jordbruksmark för sin totala livsmedelskonsumtion, medan en svensk använder 0,41 hektar. Om femton år, när vi beräknas vara åtta miljarder människor på jorden, kommer den tillgängliga jordbruksarealen per person att ha sjunkit till 0,19 hektar.

 Det har varit så mycket fokus på fett och kolhydrater. Vi har undrat: när kommer proteinerna? säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Olika kändisdieter, typ Atkins, har de senaste åren gett proteinerna ett uppsving även om fokus mer legat på att undvika kolhydrater.

Andra trender brukar livsmedelsindustrin vara snabb att fånga upp. Säg den brödförpackning som inte använder sig av ordet fibrer. Eller ta en snabb titt i mejerihyllan på alla kartonger med "låg fetthalt" tryckt på sig.

Ordet "protein" är än så länge inte lika vanligt på förpackningar men GP Konsuments undersökning visar att det börjar förekomma.

* Wasas knäckebröd Sport +, företagets "mest extrema knäckebröd" påpekar att det innehåller "protein från vetegroddar och fullkornsråg".

* Pyramidbageriets skriver på sitt Kamutknäckebröd att det är " cirka 30 procent rikare på proteiner".

* Risentas müsli i lösvikt erbjuder bland annat dinkelfrön och dinkelpuffar som sägs vara "krispiga med ett rikt innehåll av proteiner och mineraler".

* Provivas återhämtningsdryck Active är en mer traditionell protein-produkt, tänkt att intas efter ett träningspass och med extra proteiner tillsatta.

* Arla lanserar i vecka 6 en ny drickyoghurt kallad Protin som innehåller extra mjölkprotein.

* Och när 113 mejerier från de nordiska länderna i november ordnade en tävling för de bästa mejeriprodukterna vann isländska Skyr en av guldmedaljerna för sina smaksatta, extra proteinrika drycker.

- Återhämtningsdrycker som Gainomax är baserade på mjölk med extra protein i. Det finns ju också speciella näringsdrycker med hög proteinhalt till exempel för olika patientgrupper med dålig aptit. Men när det gäller pasta och bröd så är det proteinhalten i själva råvaran som är viktig för tekniska egenskaper, konstaterar Irene Mattisson, tillförordnad avdelningschef på nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.

Proteiner i mat är inget hett forskningsområde i Sverige.

En del moderna pekmobiler klarar vinterkyla på ned mot 10–15 minusgrader.

Andra smarta mobiler funkar mindre bra i kallt väder, visar TT:s rundringning till fyra mobiltillverkare.

Nokias mobiler klarar temperaturer ned till minus 15 grader, medan Sony Ericssons Xperia-mobiler klarar sig med bibehållen prestanda ned till minus 10 grader.

Apples Iphone ska däremot inte användas i minusgrader och batteriet kan ladda ur snabbare i kylan.

Samsungs mobil Galaxy S kan användas ned till 20 minusgrader men batteriet ska helst förvaras i över noll grader och kan påverkas av kyla, till exempel laddas ur snabbare. Det är därför bra att ha mobilen innanför jackan när det är minusgrader, snarare än i handväskan, enligt Erik Johannesson, nordisk PR-chef för Samsung.

– Förvara hellre mobilen i en varm ficka, gärna intill kroppen. Då får den tillräckligt mycket värme, säger han.

Även om Sony Ericssons telefoner klarar kyla ned till -10 är det bra att vara försiktig, enligt Erik Yström, pressansvarig på Sony Ericsson i Norden. Om det blir ännu kallare kan till exempel skärmen bli segare.

– Smartphones är små datorer. Mycket handlar om sunt förnuft. Man hade ju inte tagit ut en dator i kylan, säger Erik Yström.

Jonny Malmlöf, PR-ansvarig på The Phone House, har tagit fram en rad tips för hur man kan ta hand om sin mobiltelefon på vinterns skid- och skridskoturer. Smarta mobiler är ganska känsliga för fukt, så det är till exempel bra att svara i headset på skidturen, snarare än att ta upp telefonen så att den blir blöt av snö eller kall av kylan.

När man kommer in i värmen igen efter att ha varit ute i kylan är det bra att behålla telefonen i fickan ett tag så att den slipper utsättas för alltför stora temperaturväxlingar. Det riskerar att leda till kondens och fuktskador, tipsar Jonny Malmlöf.

Men när en advokat hörde av sig vände företaget på klacken och betalade ut 19 059 kronor.

Ulf och Marianne Stenbergs dubbelbetalning av tv-licensen är en lång historia, sannolikt från början av 1990-talet. Makarna har hela tiden fått varsin betalningsavi, men avierna har aldrig landat samtidigt i brevlådan, utan alltid med en eller två månaders mellanrum.

- Det kändes ju jättefånigt när vi kom på det. Kommer det en räkning från Radiotjänst så betalar man ju, om man inte är minister eller så, säger Marianne Stenberg.

Efter upptäckten avanmälde hon sitt tv-innehav, och lite senare skrev makarna ett brev för att få tillbaka åtminstone en del av sina felaktigt inbetalda avgifter.

Men juridiska gruppen på Radiotjänst var kallsinnig.

"Man kan inte göra en avanmälan retroaktivt" och "Det är du som är ansvarig för att avanmälan av tv-innehav når Radiotjänst", löd svaret.

Stenbergs vände sig då till Konsumentverket som hänvisade till Allmänna reklamationsnämnden som förklarade att det inte var nämndens bord.

Nu anlitades advokat Arne Woxlin. I ett brev till Radiotjänst förklarade Woxlin att när en betalning skett av misstag är huvudregeln att betalaren har rätt att kräva pengarna åter. Enligt Woxlin var Radiotjänst inte i god tro eftersom Stenbergs har samma efternamn och samma adress i en familjefastighet.

Stenbergs krav inklusive ränta löd därmed på 38 127 kronor.

Nio dagar senare kom beskedet från Radiotjänst. Företaget skulle betala tillbaka avgiften tio år tillbaka, dock utan någon ränta. Som grund för återbetalningen hänvisade man nu till en dom i länsrätten Norrbotten.

I denna dom från 1999 fastslogs att Radiotjänst skulle återbetala till Inga Westerlund i Visby för tio års dubbla felaktiga betalningar.

När hon upptäckte de felaktiga inbetalningarna vände hon sig till en konsumentvägledare som lovade driva hennes sak. Först godtog Radiotjänst att betala tillbaka för fem år och hänvisade till skattelagen, en skuld avskrivs efter fem år. Men konsumentvägledaren gav sig inte och domstolen konstaterade att här var det preskriptionslagen som gällde, och därmed skulle Radiotjänst återbetalning gälla tio år tillbaka.

En vecka i fjällen på sportlovet och kanske några dagar i samband med en helg. Det är nog den normala dosen skidåkning för de flesta som bor i Göteborgsområdet.

Åker man inte mer än så är det knappast lönt att köpa egen utrustning. Att hyra är ett betydligt billigare alternativ.

Men att hyra utrustning för en vecka eller en ännu kortare period blir heller inte särskilt billigt. Räkna med en tusenlapp per vecka om du inte kräver det allra vassaste.

Det kan också skilja en hel del i pris mellan olika uthyrare, så det kan definitivt löna sig att kolla runt lite. Oftast är det billigare att hyra på hemmaplan eller en bit från själva skidområdet. Men hyr man på plats slipper man ju å andra sidan transporten och det är lätt att få hjälp om det blir problem med utrustningen.

En nyhet för den som inte vill köpa är att man nu också kan hyra för en hel skidsäsong.

- Vi har hållit på ett par år, men det är först den här säsongen som vi kommit i gång ordentligt, säger Jesper Söderberg som står bakom företaget sporthyra.se i Kungälv.

De som i första hand har efterfrågat möjligheten att hyra längre perioder är barnfamiljer som åker i väg flera gånger under säsong.

- I en viss ålder kan det ju vara så att ett par pjäxor som är lagom i december är för små i mars. Då är det ett bra alternativ att hyra utrustningen, för det bara att komma hit och byta om man behöver. Det kostar inget extra, säger han.

Det finns naturligtvis fördelar med att äga sin utrustning, som att man får precis det man vill ha, att den alltid finns tillgänglig och att man lär känna den.

Men ekonomiskt är ett köp svårt att motivera. Särskilt när det gäller utrustning på mer avancerad nivå där bara skidorna går loss på ett femsiffrigt belopp och marknaden för begagnade prylar är lika iskall som en vinterdag i december. För det är ingen konst att hitta begagnade skidor med någon säsong på nacken till priser som ligger runt en tredjedel av det ursprungliga.

Sedan kan man ju gå en medelväg och bara hyra en del av utrustningen. Det är till exempel många som väljer att köpa sina pjäxor eftersom det kan vara svårt att hitta hyrpjäxor som passar riktigt bra. Och sedan är det bara att hyra skidor när det är dags att åka.